Förlossningsberättelse

Fått önskemål om att redogöra för vår förlossning, kanske inget att läsa för den känslige ;) Och nej, jag hade inga onda värkar. De kändes som en liten sammandragning så det behöver inte göra ont att föda barn.

En väldigt fritt och lång skriven förlossningsberättelse.
Det hela började med en vattnig flytning klockan 23.30 den 20:e. OJ! Vattnet kanske ... bästa jag lägger mig och sover man vet ju aldrig. Men snart började det med sammandragningar. Shit det är på g... Gick runt som en yr höna, fixade och pillade hemma för vem kan sova när något sådant här börjat?? Nåja, sen började de komma ganska tätt så vid kvart över 4 på morgonen kom Thomas hem från jobbet. Naturligtvis avtog det framåt 6 på morgonen... jaja...det drar väl igång sen igen någon gång. Vi åkte på den vanliga kontrollen på mvc kl 8, hade ju inget annat för oss. Då sa hon att det blir bebis idag, senast i morgon och så åkte vi hem igen... hände inte så mkt. Så vi ringer in till förlossningen kl. 10.30 och ber att få något att sova på. visst säger de, ta med väskan för här är lugnt så ni kan ligga kvar. Hinner knappt lägga på luren så splach släpper slemproppen och en kaskadspya kommer flygandes. jahapp... Thomas torkar upp medan jag kräks färdigt och sen åker vi in. Ctg-kurva som vanligt, allt såg finfint ut och sen ber hon att få göra en
undersökning på mig. Sorry, blir inget sova för dig idag. Du ska föda barn nu.
11.30 MINST 4 cm öppen, men mer åt 7 cm men hinnorna är utbuktande så svårt att avgöra. Får gå över något förvånade till ett förlossningsrum och installera oss. På med skjortan. Tog en dusch, och sen vill BM kolla igen och ev ta hål på hinnorna, men vattnet hade gått och allt gick i full fart. ”värkarna” som de skulle kallas kändes mer som en sammandragning och inte alls farliga. Får lustgas så länge på 30/70 att bekanta mig med. BM kommer in en stund senare och frågar om jag har lust att testa akupunktur – visst säger jag. Sen gör hon undersökning igen, det är för sent för det. Fullt öppen men bebisen hade inte hunnit med i svängarna och hade en bit kvar att sjunka. Upp och gå, hänga på ”ståbordet” vad det nu heter, hänga lite på en saccosäck och ligga på sidan. Allt för att underlätta för bebis att sjunka… BM roar sig med att höja lustgasen till 50/50 funkar hur bra som helst och fortsätter snurra rundor. Framåt 16 tiden börjar det trycka på mer, men huvudet har en bra bit kvar ner och ska därför andas lustgas förbi alla krystvärkar. Lättare sagt än gjort och krystar på lite då och då för kroppen säger så. Det tar tid tid tid och nytt skiftlag har kommit in, nya BM höjer lustgasen igen… 70/30 SÄNK så mkt vill jag inte ha. Har fortfarande inte ont och funderar lite smått på varför det bara känns så här. Kan ju inte bli någon bebis då?? Går lite tid till sen trycker det på utav bara den och krystas gör det. Snart ser de huvudet – hårigt och fint och frågar om jag vill känna. Nä tack jag väntar sa jag. BM vill lägga lite bedövning och gör det. Krystar lite till och helt plötsligt säger de att nästa eller nästa värk igen kommer bebisen. Krystar på och tjoff så var bebisen ute. 17.58 Skrek innan hela var ute och samtidigt som huvudet kom också en arm som vinkade fint till publiken. KLART! Får upp underverket på magen och bara tittar på bebisen. Undra vem h*n liknar?? Frågar BM vad det blev för något. Jag vet inte så hon lyfter upp bebisen och vi snurrar lite så vi kan se för navelsträngen och det blev en tjej Ligger fint på mitt bröst och vi bara tittar och tittar. Sen får vi kolla moderkakan och BM berättar om livets träd. Sen sa hon att hon var tvungen att sy lite och började. Tiden gick och hon sydde lite till. Har det spruckit mycket? En del, men vill att en läkare kollar för ev. har ringmuskeln skadats men det är svårt att se ordentligt. Jaha… de ringer på läkare, och hon tar tid på sig. Kan inte heller med säkerhet avgöra och ringer bakjouren. Nepp, ingen ringmuskel skadad och så syr han fint ihop det sista. 20.00 Sedan får vi vänta lite mer innan det blir dags för skålen… sedan vänta lite till på smörgåsbrickan. Hinner slumra till ett par gånger –är lite trött då jag nu varit uppe i 2 dygn. Sen var det där med att kissa, gick inget vidare trots 2 tappra försök så orkade inte min kropp utan var nära att svimma av utmattning. Så på med kateter. 23.00 undrar Thomas när vår lilla tjej ska vägas och mätas?? Det kan vi fixa nu säger en och startar värmelampan och säger att hon snart ska återkomma. Vi väntar och väntar 23.40 undrar vi om de glömt bort oss så då kommer en och kollar upp sakerna. Tösabiten var stolta 48cm lång och hela 3370g tung. När klockan är 00.30 har vi äntligen fått komma till ett rum på BB, hejar på personalen och ber dem ta tjejen för jag måste sova. Ja så gick det till när vår lilla prinsessa med namnet Zelda såg världens ljus den 21 juli kl 17.58.